Tekniska nämnden
Pöytäkirja 19.02.2026/Pykälä 18

TEKN 19.02.2026 § 18  

965/10.00.00/2025  

Beredning Stadsplaneringschef Marko Luukkonen, tfn 0440 555 403

 Tekniska direktören Nina Aro, tfn 040 658 06 57

 Näringslivsdirektör Minna Kajaste, tfn 040 706 13 09

 Kultur- och välfärdsdirektör Leif Eriksson

Fullmäktigemotion 965/10.00.00/2025

Lovisa stadsfullmäktigeledamöter med Satu Hämäläinen (SDP) som första undertecknare lämnade 15.10.2025 en fullmäktigemotion gällande skjutbanan i Lovisa. I motionen föreslår fullmäktigeledamöterna att staden omedelbart ska vidta åtgärder för att flytta skjutbanan. Enligt motionen måste staden ”anvisa skytteföreningen en ny plats för skjutbanan, vidta de åtgärder som krävs av staden för att den långa flyttningsprocessen ska bli lyckad, samarbeta med den stora användarkretsen och bidra till kostnaderna för omplaceringen. Så säkerställer man att det inte blir avbrott i verksamheten ur säkerhets- och försörjningsberedskapsperspektiv.”

Bemötande av fullmäktigemotionen:

I utarbetande av bemötandet har deltagit sakkunniga från ansvarsområdena för stadsutveckling, kultur och välfärd och näringslivstjänster.

Skjutbanorna i Finland

I Finland finns totalt cirka 500 utomhusskjutbanor, och dessa ägs i regel av en sammanslutning eller förening. Skjutbanan i Lovisa är en av relativt få banor som anlagts på kommunägd mark. Utöver dessa skjutbanor har försvarsmakten skjutbanor på garnisonerna. Det finns ett tiotal banor som ägs och också drivs av kommuner, och av dem är största delen sportskyttecenter avsedda bland annat för skidskytte. Vanligtvis ligger skjutbanorna i glesbygd och är relativt små till storleken. Få banor har övervakning.

Skjutbanor kan betraktas som en fritidstjänst relaterad till jakt eller sportskytte, en säkerhetsrelaterad beredskapsfråga eller till och med en livskraftsfråga där skjutbaneverksamhet som en kommersiell tjänst skapar arbetsplatser.

Byggandet av skjutbanan i Lovisa

Skjutbaneområdet i Lovisa har byggts upp till sin nuvarande omfattning i området för Östra anslutningen främst sedan 1990-talet, med undantag för älgskyttebanan, som byggdes i mitten av 1970-talet. Lovisa stad var sökande i det skede då banan inrättades, men efter att besittningen av området på 1990-talet överfördes till en skytteförening genom ett markanvändningsavtal har staden inte längre varit den som ansökt om tillstånd. Staden har bistått skytteföreningen åtminstone vid byggandet av skjutvallar. Under hela verksamhetstiden har banan varit en skjutbana där man inte fört bok över skyttarna eller övervakat skyttet.

Plansituation och bebyggandet av omgivande tomter

I den generalplan som utformades i början av 2000-talet är skjutbanan märkt med beteckningen ”Område för sportskyttestadion; Området skall anläggas så att skyttet inte förorsakar fara utanför området.” Det området för Lovisa östra anslutning som omger banan är generalplanerat för industriell verksamhet. Efter generalplanläggningen har det vid övergången till 2010-talet detaljplanerats kvartersområden för logistik och industri norr och väster om skjutbanan. Detaljplanen för logistikkvarteret norr om skjutbaneområdet har nyligen omvandlats till industrikvarter. Denna tomt överläts till ett datacenterföretag hösten 2025. Företaget har efter detta ansökt om och beviljats bygglov för ett datacenter. Utöver detta har tomter i västra delarna av området för Östra anslutningen överlåtits och reserverats för ett annat datacenterföretag.

Utmaningar mellan skjutbaneverksamhet och annan markanvändning

Enligt nuvarande planer kommer det att anläggas datacenterverksamhet som följer strikta säkerhetsstandarder kring skjutbanan. Det är svårt eller omöjligt att placera skjutbaneverksamhet och datacenter på samma område. Skjutbanan, och närmast den skytteverksamhet som utövas där utan övervakning, upplevs vara ett säkerhetshot, särskilt ur internationella företags synvinkel. Förlupna kulor och rikoschetter är visserligen ett betydande säkerhetshot också för användarna av den rekreationsled som finns i området. Under 2025 var polisen en gång tvungen att avbryta skytteverksamheten precis på grund av förlupna kulor och bristfälligt skjutbaneskydd. Det närmaste bostadshuset finns på mindre än en kilometers avstånd. För bosättningen orsakar skyttet bullerolägenheter, och därför har man inte längre kunnat använda hagelgevärsbanan.

Skjutbanor är en utdöende form av markanvändning

I samband med generalplaneringen i början av 2000-talet ansåg man att det kunde finnas skjutbaneverksamhet och annan markanvändning sida vid sida i området. I planbestämmelsen har förutsatts att anläggningen av skjutbanan inte får orsaka fara för den omgivande markanvändningen. Det har senare visat sig vara svårt eller rentav omöjligt att sammanjämka skjutbaneverksamheten med övrig markanvändning. Vilken slags markanvändning som eftersträvas i området och områdets framtida markanvändning måste övervägas på nytt. Det är möjligt att bedriva skjutbaneverksamhet på ett längre avstånd från övrig samhällsstruktur, men markanvändning som förutsätter grundläggande infrastruktur (gator, vattenförsörjning och dataförbindelser) kan inte flyttas eller bedrivas i glesbygd på samma sätt som skjutbanor. Generalplanen kan anses vara föråldrad när det gäller skjutbanebeteckningen.

Markanvändningsavtalet lägger över ansvaret för återställandet på staden

Arrendeavtalet för skjutbanan har varit i kraft ett år åt gången i och med genomförandet av markanvändningen vid Östra anslutningen. Den sista arrendeperioden på ett år inleddes vid årsskiftet 2026. Efter den kommer återställandet av skjutbanan på basis av arrendeavtalet att ligga på stadens ansvar och måste bekostas av staden, eftersom arrendatorns ansvar i avtalet begränsats till endast cirka 15 000 euro. Utöver detta är arrendatorn skyldig att avlägsna anordningar, anläggningar och övrig egendom från arrendeområdet. Reningskostnaderna kommer sannolikt att uppgå till hundratusentals euro. Man måste också ta hänsyn till de fortsatta åtgärderna vad gäller byggnader och konstruktioner. En utredning av markens föroreningsgrad och behov av rening som också närmare beskriver kostnadseffekterna har nyligen beställts och kommer att färdigställas under vintern–våren 2026.

Synpunkter som läggs fram i fullmäktigemotionen

Trots att skjutbanor inte är verksamhet som omfattas av kommunens organiseringsansvar, har stadsfullmäktige ansett att främjandet av en skjutbana i Lovisa är en viktig fråga.

Staden deltar utan undantag i skjutbaneprojekt som tillståndsmyndighet, ofta också som planläggningsmyndighet och ibland som markägare som är part i ett köp eller ett arrendeavtal som gäller en skjutbanefastighet. Det är vanligen de som använder skjutbanan som bär huvudansvaret för skjutbaneinvesteringen. Om staden deltar i finansieringen av skjutbaneinvesteringen med offentliga skattepengar består finansieringsformen vanligtvis av något slags separat stöd som beviljas projektet. För skjutbanor finns det investeringsstöd att söka från flera olika källor, bland annat staten. Det hör inte till städernas uppgifter att ordna skjutbanetjänster med hjälp av offentliga medel, så städerna agerar inte som ansvariga ledare, planerare, byggherrar eller byggare när det gäller skjutbaneprojekt och inte heller som huvudmän för skjutbanor. Stadens roll när det gäller att stödja och främja investeringen i skjutbaneprojektet kan bedömas närmare först efter det att banprojektet faktiskt inleds och organiseras.

Lovisa stads jordegendom är huvudsakligen belägen i omedelbar anslutning till befintlig samhällsstruktur eller på strandområden, vilket innebär att det är svårt att hitta lämpliga alternativ för var en skjutbana kunde placeras. Utgående från en GIS-utredning har det hittats två möjliga lokaliseringsalternativ för skjutbanan för vilka ingen annan användning har planerats eller förutses och som ligger så långt borta från fast bosättning och fritidsbosättning som möjligt. Dessa alternativ, som valts ut på basis av en avståndsanalys, ligger i norra delen av Keitala och i Lurensområdet i Kuggom. Av dessa två kan staden endast erbjuda skogsskiftet Rnr 434-441-4-52 i Kuggom för fortsatta utredningar för skjutbaneprojektet. Vid de fortsatta utredningarna måste man bedöma närmare om platsen i fråga är lämplig för sådan skjutbaneverksamhet som motsvarar behoven med tanke på kriterierna och bedömningsgrunderna för det miljötillstånd som krävs. Om staden överlåter markområdet till en skytteförening eller till en förening som bildas för skjutbanan skulle det vara ändamålsenligt att fastigheten överlåts genom köp. Då skulle markägaren som bedrivaren av skjutbaneverksamheten på ett tydligare sätt än som arrendator bära helhetsansvaret för skjutbanans miljökonsekvenser och -risker under verksamheten och då den avslutas. Inom skjutbaneprojektet bör även andra markområden granskas än de som ägs av staden för den händelse att skiftet i Kuggom inte enligt de närmare utredningarna lämpar sig för skjutbaneverksamhet.

Bilaga:

Karta över skjutbanan

Föredragning Teknisk direktör Nina Aro 

Förslag Tekniska nämnden godkänner bemötandet av fullmäktigemotionen enligt föredragningstexten och beslutar följande med anledning av det:

1. Lurensområdet Rnr 434-441-4-52 i Kuggom reserveras för skjutbaneprojektet för högst fem år för närmare utredning och planering, så att Lovisa skytteförening eller i stället någon annan förening eller sammanslutning som bildas för inrättandet av skjutbanan kan utreda områdets lämplighet för skjutbaneverksamhet.
2. Om Rnr 434-441-4-52 lämpar sig för skjutbaneverksamhet och det beslutas att en skjutbana ska anläggas i området kommer ett så stort outbrutet område av fastigheten som behövs att överlåtas på arrende för den tid som projektet genomförs, men när skjutbanan blivit klar överlåts banområdet i lämplig omfattning med äganderätt till den som ansvarar för skjutbaneverksamheten.
3. Det konstateras att den som ansvarar för skjutbaneprojektet ansvarar för organiseringen av planeringen, ansökningen av tillstånd, planeringen av området och alla andra åtgärder och kostnader som hänför sig till planeringen och tillståndet.
4. Om det på grund av banans läge eller storlek krävs planläggning, främjar staden projektet genom att utan dröjsmål ta upp projektet i planläggningsprogrammet och avsätta en planeringsresurs för ändamålet. Staden ansvarar dock inte för de särskilda utredningar som krävs för planläggningen, utan de hör till projektets ansvar.
5. Staden beslutar senare på basis av projektplanen till vilket belopp och på vilket sätt staden deltar i att stödja genomförandet av projektet. Staden ansvarar inte för investeringen, byggherreverksamheten, byggandet eller underhållet av skjutbanan.

Tekniska nämnden framlägger detta bemötande av fullmäktigemotionen vidare för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige för behandling.

Behandling Ordförande Mulli föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning. I den nya beredningen ska man beakta följande saker: staden ska utreda med skytteföreningen och jaktvårdsföreningen möjligheten av markbyten eller markaffärer för anskaffning av ett skjutbaneområde, man ska utreda lämpligheten av områdena i Keitala och Lurens, staden ska låta utföra datormodellering av ett möjligt område / möjliga områden, inklusive bullermodellering.

 Tekniska nämnden understödde enhälligt förslaget.

Beslut Tekniska nämnden återremitterade ärendet för ny beredning. I den nya beredningen ska man beakta följande saker: staden ska utreda med skytteföreningen och jaktvårdsföreningen möjligheten av markbyten eller markaffärer för anskaffning av ett skjutbaneområde, man ska utreda lämpligheten av områdena i Keitala och Lurens, staden ska låta utföra datormodellering av ett möjligt område / möjliga områden, inklusive bullermodellering.